lördag 11 december 2010

Har ni tänkt på en sak?

Känner mig utvilad vilket var
längesedan. Äntligen!
Har ni tänkt på hur en del människor har en lugnande och positiv effekt på oss? Och det bara genom sin existens, att finnas i ens närhet. Det är ganska ORDENTLIGT intressant, tycker jag. Att personen, i detta fall, dessutom är en ung och jämförelsevis ganska oerfaren kvinna gör det hela än mer intressant. Det är inte längre speciellt ofta som personer överraskar mig, men hon gör det. Hon överraskar på många sätt.

I nattens inlägg berättade jag om hennes gåva att generöst ge massage och för er som undrar somnade jag runt klockan tre i natt men fick sova lugnt och skönt ända fram till halv elva tiden. Det var inte alls lika smärtsamt att vakna som det brukar. Men om det beror enbart på denna lilla ängels insats eller om det också kan bero på min egen utveckling ska jag låta vara osagt. Jag misstänker starkt att det är en blandning, "två skopor av vardera ingrediens", där den ena inte skulle fungera utan den andra. För att inte genera denna fantastiska människa för mycket ska jag alldeles strax sluta prata om henne, men först detta inlägg i bloggen.

Hon vänder sig inte bort
Jag vet inte varför hon har en sådan lugnande och positiv effekt på mig. Jag kan inte med logik förklara varför hon får mig att må så bra? Inte heller varför jag blir glad och ibland nästan euforisk när våra leenden möts. Okej, nu säger säkert många av er att jag är förälskad och visst är jag förälskad i henne. Vem skulle inte bli det! Men INTE på ett sådant sätt som ni tror. Jag älskar henne för den hon är och för allt det hon håller på att bli. Men mest av allt älskar jag när våra ansikten och ögon möts utan att hon vänder bort blicken. Utan att jag vänder bort blicken av skam. Jag börjar nu förstå varför jag mår bra i hennes närhet och det kan bara bero på att vi möts. Vi möts på riktigt. Utan att det blir genant och även om så sker möts vi utan att vi vänder bort våra jag ifrån varandra. Det känns helt enkelt som att hon ser mig. Hela mig. Mitt vackra jag men också mitt fula och hemska jag med hela mitt bagage och trots allt det ler hon varmt tillbaka istället för att vända sig bort. Hon överraskar mig. Hon får mig att må bra och jag är mer än tacksam för vår nya vänskap.

Positiva tankar
Idag kommer jag tänka positiva tankar, att jag är värd att må bra, eller bättre än igår i alla fall. Om jag inte klara av att känna mig lycklig på egen hand, än. Så kommer jag idag ta mina första steg rakt fram mot lyckan. Som finns där borta någonstans. Kanske runt hörnet? Vem vet?

Jag önskar er alla en underbar och lycklig helg.

Ta hand om er!
Nalle

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar