Vi fann det vi behövde för stunden

Bröstet mitt var full utav känslor nya, kraftiga energier jag aldrig tidigare känt, gåvor från kärlekens vänskap, lockade min själ till framtidens ljusa advent. När kärlekens vänskap skänkte mig stunder att njuta, såddes morgondagens hopp om möjligheternas tider rot, det var som om smärtfriheten hon gav aldrig skulle sluta. Varför händer sådant? Överväldigad och förvirrad jag grät! 

Löven har börja sin färgglada resa och vintern står för dörren när mycket håller på att falla på plats. Om det är på rätt eller fel plats har jag ingen aning om. Jag vet bara att mycket har hänt och håller fortfarande på att hända. Det känns som om mitt inre har tagit en helande dusch och rensat bort en massa slagg som hindrade mig att se och känna? För idag kan jag känna och se annat än det jag tidigare inte kunde se, känna eller förstå. Är jag fri från den jag en gång var? Vet inte?

Jag vet bara att vi letade i varandras inre och fann det vi behövde. För stunden.

Du fyllde mig med hopp och värme, dina generösa gåvor visade väg och öppnade mina dörrar till själens skyddsrum, där jag inte hade varit på mycket, mycket länge.

Du målade min vardag i sanningens färger. Jag glömmer aldrig hur naken och sårbar jag kände mig, hur gärna jag ville vända mig bort när du med ljuvliga varma ögon såg mig, hela mitt jag, med kärleksfull nyfikenhet och respekt. Det var då.

Ensam? Okej! Övergiven igen. Förvisso! Är trött på att vara ensam och känna mig övergiven. Helt riktigt! Men jag gjorde tappra försök i alla fall. Jag gjorde mitt bästa med alla dessa känslor och energier jag tidigare knappt hade hört talas om. Du fick mig att vilja. Och det är bra! Mycket av allt det goda i livet började växa och något nytt tog form inuti mig. Något gott och bra som jag tycker om och kan vara stolt över.

Ta hand om er!

Nalle